Morsan hjälper till

Under veckan som var gjorde mamma sitt första besök upp till oss, tågade upp i x-antal timmar och deklarerade att nästa gång fick det vara liggvagn för både hon och Erik var helt möra när dom anlände vid stationen! Helt förståligt, men liggvagn går tydligen bara på vinterhalvåret.
 
Vi hade iallafall en mycket rolig dag tillsammans och maken skrattade gott åt likheterna han såg mellan oss. Bland annat så såg morsan att jag inte plockat ner det sista av vinbären! Jag har gått och sneglar på dom men satt skygglapparna på, jag har ju faktist gjort fler syltkok än många andra iår liksom. Hur som så passade vi iallafall på att prata ikapp om saker samtidigt som vi fick lite nytta gjort.
 
 
 
8 liter svartvinbär
 
 
Jag fick dessutom lite assistans men min förbaskade raggsockestickning som jag påbörjade redan förra vintern. Då stickade jag mig ett par testsockar som gick riktigt bra, efter en hel del funderingar. Men så ville maken att jag skulle sticka ett par svarta sockar till honom också, och jajemen, så gjorde jag fel och var tvungen att repa upp flera centimeter och då blev jag helt knäckt för jag har så svårt att fånga upp tappade maskor. Så det slutade med att jag fiskade upp så många jag kunde, och när jag såg att det ändå inte stämde så tryckte jag ner eländet i stickpåsen och förträngde hela historien.
 
Morsan behövde bara slänga en blick på det för att sedan lätt och smidigt kunna plocka upp dom som jag missat! Man kan ju nästan tro att hon har sysslat en del med handarbete ;) Så nu är den ursäkten borta till varför jag inte fortätter. Shit också!
 
Så jag sa att det ju var typsikt att jag aldrig var intresserad av att lära mig något när jag var yngre och hon var så himla aktiv med allt syende, virkande, stickande osv. Men så är det. Lite lärde jag ju mig ändå. Undermedvetet. Sockjäklar!...
 
Lämna en kommentar ?  
0 KOMMENTARER | Livet | 2012-09-23 @ 11:51:54   

Lite nytt till vardagsrummet

När jag får en idé i huvudet av vad jag vill ha (möbel, färg, material) så har jag väldigt svårt att släppa taget om tanken. Givetvis på både gott och ont. Ofta på ont, eftersom det jag söker kanske inte är så lätt att få tag på eller så är det bara snuskigt dyrt. Och någon miljonär är man ju inte, än! ;) Men tankarna kring vardagsrummet, och all inredning i och för sig, har varit många och vi har diskuterat fram och tillbaka. För även om maken säger att jag har "fria händer" så är han gärna där och tycker till ändå.
 
Men han verkar ha köpt min tanke på vad jag är ute efter för stil i vardagsrummet. Jag har ju tillexempel helt förälskat mig i det marrockanska kaklet och mosaikanvändandet! Detta efter ett superhärlig reportage i en resetidning för flera år sedan. Jag är ju tokigt i fint och annorlunda porslin och bilderna från marknader i Marrakech gjorde mig galen av ha begär! Men det är ju inte allt för ofta som man tar en tripp ner till norra Afrika, utan då får man söka sig till mer närbelägna stormarknader och det ljuvligta internet!.
 
Sedan så får man ju plocka ut dom godsakerna som tilltalar en mest och lägga sin egen lilla spinn på det, för vi är ju ändå infödda svenskar och det känns nästan lite väl töntigt att go all in som om vore det ens kultur... eller. Vi får väl se vart jag slutar. Ha ha!
 
Dett pryder nu i alla fall vårt vardagsrum:
 
Sedan så har jag spanat in ett par grymt fina mörk-turkose/blå gardiner i en liten tygbutik som jag vet skulle bli asläckra mot vår mörkgrå soffa och ljusgrå tapeter. Och kuddar i soffan så man drunknar!!! Det vill jag ha!
 
Men annars så tar ju inspirationsbilderna ute på nätet aldrig slut. Ska bjussa lite på dom godbitarna som ligger i min favvo-mapp på datorn!
 





Lämna en kommentar ?  
0 KOMMENTARER | Livet | 2012-09-13 @ 18:40:01   

Söndag

Förra helgen så hade vi ju som sagt finfrämmat iform av svärföräldrarna och ena svägerskan med sambo. Det var verkligen superkul att få träffa och krama om dom igen! Något som också var lite roligt var ju att detta var planerat utan makens vetskap. Jag hade efter mycket om och men lyckats hålla alltihopa hemligt så när det ringde på dörren var det ju en minst sagt förvånad make som öppnade för sina föräldrar.
 
Men sin vana trogen (svärisarna alltså) överraskade dom ju också mig med att svägerskan och sambo hade följt med på resan. Dom är för tokiga i sina överraskningar :-)
 
Och det var så härligt och roligt att ha hela huset fullt av folk. Zorro blev helt galet glad och var ju givetvis tvungen att kissa en skvätt när "farmor" kom. Det slår aldrig fel liksom. Tokfjant.
 
Helgen bjöd iallafall på lite sightseeing till vårt stammisställe, dvs frösön och jamtli. Men också en mysig fika inne i Östersund och en massa soffhäng och god mat!
 
 
 
 
Fick kämpa hårt för att inte storgrina på måndagsmorgonen när det var dags att säga hej då och dom skulle påbörja resan tillbaka till Linköping. Zorro var också lite halvt schizofren när det plötsligt blev så tyst och tomt i huset, så han gick runt och smågläfte lite för sig själv.
 
Så nästa gång blir det ju vår tur att fara ner till Linköping :-)
 
Utöver det besöket så har väl dagarna runnit på i vanlig takt.
 
Jo visserligen skämde Zorro ut oss allt han kunde när vi gick på första hundkurstimmen :-( Skällde och skuttade och ville inte alls sammarbeta så som dom andra hundarna gjorde med sina ägare... Det slutade med att vi fick stå lite på undantaget för han störde och stördes så mycket. Klassiskt typ ADHD fall när han ville ha all uppmärksamhet men hamnade ute i korridoren. Pinsamt. Och en stor känsla av uppgivenhet slog oss. Vad har vi gjort?! Varför vägrar han lyssna? Usch vad ledsen jag var.
 
Men, men. På't igen nu i veckan...
 
Och gymkort har vi ju skaffat oss också! På ett gym där det var helt ok att kidsen följde med, så det har dom gjort! Nu ska här röras på sig!
 
 
Lämna en kommentar ?  
0 KOMMENTARER | Livet | 2012-09-09 @ 17:23:18   

Baka liten kolakaka

När vi fick sådant finfrämmande som vi hade över helgen som var passade jag på att testa ett nytt recept som jag hade hittat. Dessutom tyckte jag det var roligt att få använda mig av lite lokala bär ;) Hade nämligen varit ut och repat i buskarna dagen innan för att få ihop lite röda vinbär. 
 
Personligen var nog pajen lite i det sötaste laget för mig, kolan gav lite knäck-känsla, men utan mandel i föll det ganska platt. Tyvärr. Fast de andra som smakade tyckte den var god, och det är väl det viktigaste.
 
 
 
Kolapaj med havrebotten och rödavinbär
Lämna en kommentar ?  
0 KOMMENTARER | Bakning | 2012-09-07 @ 09:48:29