Den lediga helgen har spenderats åt att fixa klart det sista med staketet och grinden på framsidan. Under gårdagen snickrade maken ihop grinden och idag var det dags för mitt bidrag. Nämligen att få måla. Och jag tycker verkligen att det är superkul. Antar att det är det snabba resultatet. Men nu är det iallafall nästan helt klart. Det är vissa partier på grinden som ska ha en andra strykning med färg, men det tänkte jag göra imorgon. Kändes nämligen som att vädret blev lite tråkigare nu och jag vill ju inte att det ska få för sig att börja regna mitt i allt.

 

Fick dra på mig ett par gamla jeans, upprullade och barfota. Väldigt Ernst. Men kände ganska snart att det gjorde lite ont att vara Ernst på asfalt. Tidningar under fötterna gjorde saken bättre :)

 

Resultatet känns jätte bra. Skönt att ha det klart. Även fast lilla Bonnie visade oss igår att vi ändå måste hålla henne under uppsikt. :)

 

Nu väntar timmar och åter timmar med skolarbete, mindre roligt dock.

 

Idag gjorde vi äntligen slag i saken och for in till bygghandeln för att påbörja vårt staket på framsidan. Jag har funderat en hel del på hur det ska se ut, och grinden till. Saken är ju dock den att vi dels inte är snickare varken maken eller jag. Och dessutom så hyr vi ju bara detta så det måste ju inte vara hela vår själ och plånbok. Så idag enades vi om staketet, och jag fick i uppdrag att klura ut hur vi ska göra med grinden. Jepp jepp.

 

Maken jobbade tappert i gassande solsken, och jag var superduktig och släppte allt mitt kontrollbehov. Kanske pga av värmeslag, jag totaldäckade iallafall på soffan :)

 

Resultatet känns toppen och jag är superstolt över min make som fixade med alla sneda väggar och trixiga mått.

 

Det börjar ju lite smått bli dags att planera inför sommarens projekt och visst har jag redan lite idéer. T.ex så ska vi ordan en grind till vår entré så att doggen kan vara med oss ute på framsidan utan att smita iväg. Stora frågetecknet är egentligen bara att det är asfalterat och vi har ju ingen möjlighet att borra i den för att gjuta fast något som kan hålla i själva stolpen. Tänkte att jag skulle gå runt och se lite hur våra grannar har löst problemet.

 

På bokrean iår var jag vanan trogen och köpte på mig några nya trädgårdsböcker. Och igårkväll låg jag och bläddrade i dom och drömde mig bort. Bort till det fina huset på landet vi ska bo i. Huset med den gamla övervuxna trädgården som gömmer en massa pärlor och godsaker. Det är vad jag vill ha. Inte något modernt nybygge med platt tråkig gräsmatta! Utan en gömsle för omvärlden där fjärilar vill vara och gamla fruktträd står och nickar.

Känns spänt att se hur det blir i min lilla trädgård när snön försvinner. Har mina växter klarat sin första vinter? Och hur ska jag vidareutveckla min lilla tomt? Vilka blommor ska jag satsa på? Mycket att läsa igenom tror jag. Men det är ju bara nöjesläsning :)

 

Denna dag har gått i trädgårdens tecken. Efter lite möda och besvär lyckades vi styra vår väg rakt in till en härlig handelsträdgård! Visserligen sa hon ( ägaren) att mycket redan var utplockat, men jag lyckades minnsann hitta lite smått och gott ändå! Sedan var det bara för maken att lätta lite på plånboken ;-)

 

Jag blev överlycklig när jag hittade mina älskade lavenderplantor (!) som tyvärr här uppe klassas som sommarblommor och inte klarar att övervintra. Men jag har läst lite andra goda nyheter om att det mot oddsen faktiskt kan gå, så jag tänker nog inte ge upp kampen så lätt, inte än iallafall.

 

Det blev också en trevlig stund på trädgårdstäppan med hela familjen involverad i planterandet, jordblandandet

och vattnandet. Till och med solen bestämde sig för att visa sitt ljuvliga anlete ett par timmar. 

 

 

Min tanke är att sätta en spaljé bakom de sistnämnda och förhoppningsvis så vill rosen och klematisen växa tillsammans och den lilla mattnävan lägga sig kring deras fötter. Men jag måste nog ta och trimma ner syrénbusken lite så att solen verkligen når fram med sina välgörande strålar. Fast det får vänta till blommningen på den är över, för nu vill jag njuta av doften!

 

Sedan så petades det också ner ett par plantor i den redan befintliga rabatten, men den är fortfarande långt ifrån klar så dom bilderna håller jag lite på tror jag!

 

Nej. Nu ska jag krypa till kojs och se om jag kan få ett par timmar sömn innan det är dags för mig att göra mitt första solopass på jobbet. NERVÖS!

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter en härlig dagsutflykt med familjen till ett ljuvligt vattendrag kände jag när jag kom hem att jag var lite sugen på att tampas lite mer med bärbuskarna! Så sagt och gjort. Rev loss alla brännässlor och växter som slingrade inne bland buskarna samt alla döda grenar som låg ner på marken, i princip ruttnade och inväxta i gräset. Fick som tur var lite assistans av maken som hjälpte mig att räfsa bort allt skräp medan jag höll undan grenarna.

 

Blev snyggt och bra, dock är mina underarmar fulla av rivsår nu. Men det känns fint ändå :-)

 

Kunde konstatera att det är 5 buskar, antagligen 6 stycken, men två verkar ha växt samman. Och de luktar så härligt att jag nog tror att det är svarta vinbär. För är det inte dom bladen som luktar mer, än de röda ? Jo men det återstår väl att se. Om dom nu känner för att leverara några bär efter min bryska behandling. Hoppas hoppas.

 

Dessutom så står det en stor krusbärsbuske planterad mellan vår trädgård och grannens. Får väl se om dom är intresserade av den elller om jag kan kasta mig över den också. Passade iallafall på att rensa bort lite döda grenar på den också. Så den ser lite piggare och finare ut. Synd bara på dom sjukt tråkigt risiga ölandstokarna som också gränsar av mellan oss. Men men, en kamp i taget kanske.

 

Har mätt ut alla avstånd kring buskarna så imorgon blir det nog att fara in till någon bygghandel och se om vi kan få ihop något nytt stöd till dom. Vore nog bra. Och snyggt. Och praktiskt.

 

Sedan så har jag börjat spåna lite på andra saker som jag vill ha gjort i trädgården. Då dock mest på framsidan. För en sådan har vi ju också. Lite lavendel kanske. Ja ja. Plantskolan var dessvärre stängd imorgon. Och lika bra är kanske det. Visserligen vill jag ju mest bara få lite inspiration och idéer. Men det får helt enkelt vänta. En dag eller två iallafall :-)

 

 

Eftermiddagen har idag spenderats på landet hos mina svärföräldrar, närmre bestämt i deras trädgård. Då jag (enligt andra konstig) anledning trivs kalasfint med att rensa ogräs och riva runt bland buskar brukar jag passa på att få utlopp för det hos dom. Vid det här laget har dom nog vant sig vid tanken på att jag inte kan låta bli att gå loss på lite ogräs när jag hälsar på. Inte för att det inte redan är fint, utan för att jag inte har någon egen trädgård att stå i. Sedan att tänka att om jag gör något som jag tycker om hos någon annan, som kanske underlättar för dom, så varför inte?


Idag var jag dessutom på lite extra filurhumör så ett gäng spröda nesslor kom också med i fångsten hem. Tanken var nässelsoppa. Som jag aldrig varken smakat eller gjort. Men folk drar ju starka kopplingar till spenatsoppa så det är ju kul att testa på. Så nu ligger detta gröna fina i durkslag på bänken och tanken slår mig: vad gör jag nu? Ska jag skölja och koka av dom nu? Eller ska jag vänta till imorgon då de ska tillagas? Ska jag bara skölja av och rensa? Förvara i kylen eller på bänken? Kommer dom bli trista? Överallt i kokböckerna står det bara om att de tillagas direkt vid plockning, och det fungerar inte så bra i vårt schema. Vi får väl se hur det blir...


Inte bara nässlor följde med i bilen utan också en stor härlig krusbärsbuske! Den växte lite avigt på en stig ned mot skogen bakom deras ladugård. Svärmor var inte så intresserad av den, men det var jag! (Trots att vi ska flytta och jag vet att det bara blir ännu mer att få plats med i det redan fulla flyttlasset) Visst att vi bara hade kunnat ta ett litet skott eller gren eller något annat pluttigt, men jag vill ha en gamla känslan av att trädgården funnits i 100 år och inte sjutton orkar jagt vänta så länge :-P Nej! Tur att jag har en så fin karl som kunde spetta sig igenom den hårt pressade jorden så vi kunde få hem den. Har satt den i en lite (?) förliten kruka, men det var det bästa jag kunde göra nu inför flytten. Väl i Östersund får den åka ner i trädgården. Om den överlever vill säga. En chansning som vi hoppas går vägen. Dessutom fiskade jag upp lite gullvivor som så fint pyntar vår entré nu.


Rabarberplantan som växer vid en ödetomt nära där vi bor nu ville dock inte maken att vi skulle ge oss på. Jag känner mig busig och menar varför inte? Men nope! Däremot har han lovat mig att vi ska köpa en planta efter flytten. Okej då, säger jag och tänker att vi då samtidigt lika gärna kan få med oss både vinbärsbuskar och lite andra härligheter hem :-) Det ska nog bli alla tiders. Jag ser nämligen framför mig hur vår lilla radhustomt ska förvandlas till en himmelsk oas av bär, frukter och grönsaker. En och annan blomma också såklart. Men just nu är jag helt insnöad på sådant man kan odla och skörda frukterna av, så att säga.


Undra hur trädgården där ser ut nu?