Efter att hela tiden alltid hävdat att vårdyrket inte är för mig och att torka rumpor = nej tack(!!) måste jag nu rätta mig. Har ju gått på ett semestervikariat hela sommaren inom hemtjänsten och det var inte alls som jag hade föreställt mig. Jag hade väl målat upp ett klassisk mardrömsscenario som jag så sakteliga fick äta upp. Första veckan fick jag gå bredvid ordinarie och försöka mata in så mycket jag kunde i huvudet, men det ljusnade ju för mig ganska snabbt att mycket bara handlar om sunt bondförnuft och vänlighet.

 

Och jag verkligen älskar mina gamlingar. Dom är så rara och goa hela bunten. Dom lyser upp min arbetsdag och jag gör mitt bästa för att sätta lite guldkant på deras vardag. Trodde aldrig att jag skulle kunna trivas såhär bra! Visst kan det vara nyhetensbehag men det känns iallafal toppen. Så pass bra att jag vill plugga till uska och göra jobbet ännu bättre! Jag kan fortfarande inte se mig arbeta på ett sjukhus. Men absolut inom äldreomsorgen!

 

Så nu när jag äntligen kommit fram till det så dyker problem nr 2 upp! Tydligen så måste hemkommunen godkänna om man vill plugga en gymnasialutbildning, oavsett om det är på distans eller inte. Så med andra ord ligger min utbildning i händerna på Östersundskommun. Och vad jag tyvärr har förstått så är dom kanske inte frikostigast i världen :-(. Har varit i kontakt med tre olika skolor som alla ger distansutbildning och dom har plats för mig, allihop. Men säger kommunen nej verkar loppet vara kört. Då får jag fortsätta harva som vårdbiträde om jag ska vara kvar i vården. Och jag tycker faktiskt att både jag och de äldre förtjänar bättre än så.

 

Dock så säger alla skolor och kommunen att jag måste bifoga kopia av mitt slutbetyg och då var jag tvungen att vända mig till statsarkivet! Höll på att skratta ihjäl mig! Gammal och grå! Men nu är det iallafall beställt och lär väl dimpa ner i brevlådan om några dagar. Så får jag ta det därifrån. Får väl fan tjata igenom ett ja.... om det går.

 

Wish me luck!

 

 

 

 

 

 

Inhandlade för ett tag sedan en saftmaja på en loppis. Efter en stordisk var den redo att köras och dessutom hade jag turen att hitta en affär inne i Östersund som sålde "avtappningsslanset" så det var bara att slita bort den gamla uttjänta slangen och byta! Toppen!

 

Invigde den faktiskt redan för ett par dagar sedan med att koka lite rabarbersaft! Det blev supergott! Säkert också lite extra gott eftersom den var egengjord ;-)

 

Häromdagen skrev ett ny bekantskap på ansiktsboken att deras vinbärsbuskar var fritt villebråd för den som ville. Och jag bestämde att vi ville! Så packade ner dom gamla glassbyttor som vi hade och så knallade vi iväg och fyllde upp dom. Men det finns mycket kvar och han sa att vi var mer än välkomna för en retur! Yes please.

 

 

 

 

Så idag, ledig och allt, tyckte jag att det var dags att ge sig på ett saftkok. Eller egentligen var det ju flera saker som jag ville testa på att göra. Gelé och sylt också. Så jag fick sätta mig ner och söka lite info på nätet då det inte var med någon bruksanvisning till majan. Men det funkade bra. Är ju van att köra det mesta lite på en höft, bara man har något att utgå ifrån liksom.

 

Så jag började med de svarta vinbären och det blev både saft, gelé och flera burkar med sylt! Fanken vad gott med det i morgonfilen! Mums! Innan jag skulle ställa mig och göra gelén och sylten blev jag lite orolig över att sockret skulle ta slut och jag hade ju dessutom läst om detta speciella syltsocker så jag traskade iväg till affären och inhandlade det, samt en liten flaska pektin. Ifall det skulle behövas. Men det var kanonfin pektin i de svarta vinbären så det funkade kanon med bara vanligt socker. Däremot så var nog de röda vinbären liiiiite för mogna så till den gelén var det ju toppen att jag köpte det där extra pektinet. Så syltsockret sparade jag helt sonika på! :-)

 

När jag köpte saftmajan var jag så uppe ivarv över att det var just en speciell sort jag var på jakt efter (varför vet jag inte, men har jag snurrat in mig på nått så är det så jag vill ha det!) att jag inte såg det egentligen enda bekymmret rakt under näsan. Nämligen att den skulle få plats på spisen! Lite meckigt är det under fläckten, men det funkar!

 

 

 

 

Dessutom slog det mig, när jag insåg hur mycket det blev av bären, att jag kanske inte hade förvaringskäl nog. Men jo. Fast nu är det tvärslut! För jag passade ju som sagt också på att spara de svarta vinbären efter saftningen och kokade sylt på. Här får inget förspillas inte :-P Nu ska jag bara se över vart jag bäst ska förvara alltihopa. Uj uj vilket i-landsproblem känner jag!

 

 

 

 

 Svart- och rödvinbärssaft.

 

I helgen som var passade vi på att njuta av att vi var lediga tillsammans och packade ihop en matsäck och bilade iväg på en upptäksfärd. Vi gav oss av mot Bydalen och Oviksfjällen. Tyvärr hade vi inte så tur med vädret, molnen hopade sig ju närmre vi kom och också regnet beslös sig också för att ära oss med sin närhet! Så bilderna blev ju dessvärre inte vad dom kunde ha blivit. Fast det gav oss egentligen bara mersmak att fara tillbaka!

 

Men så mycket mygg det var!! Hjälp! Dom flög in i munnen på en och det var kaos! Bläh!!

 

Fast hundarna hade roligt. Ja, plural. För vi var under helgen hundvakt till en arbetskamrat till Thomas hund. Old English Bulldoggen Sickan. Ett charmtroll när han lugnat ner sig och inte dök på katterna längre.

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag för ett år sedan sa vi ja till att varje dag välja varandra! Ett år! Så fort det går! Och mycket som har hänt sedan dess. Både roliga och sorgliga, men så är ju livet. Lyckligtvis är vårt äktenskap lika stark än idag, om inte starkare! Har inte direkt tid att skriva alla tankar som far i mitt huvud. Men summan lyder iallafall att det var en oförglömlig dag som jag minns tillbaka på med ett stort leende!

 

 

På måndagen vid lunchtid, när jag var på jobbet, ringer mobilen och pappa säger: -Gissa var jag är?! Jag är 10 mil från Östersund!

-WHAT?? Du är inte klok!!

 

Snabbt gjort lyckades jag fixa till det så att jag kunde byta pass med en annan tjej och fara hem tidigare och ta emot farsgubben. Och oj vad roligt det var att träffa honom! Nästan så tårarna ville titta fram. För jag har ju gått från att träffa honom ibland flera gånger i veckan till enbart telefonkontakt. Och så var det ju så roligt också att han lyckades pricka in makens födelsedag :-)

 

Så igår kom han och hämtade mig efter jobbet och så for vi iväg på en liten sightseeing. Det blev en tripp till ett supermysigt café vid en jordgubbsordling och en underbar pecannötpaj (måste btw hitta ett recept och prova själv). Dessutom låg det ett ljuvligt växthus på området som hade blommor som var helt betagande! Nästan overkliga!

 

 

 

 

 

Efter det svängde vi förbi Frösö kyrka och Peterson-Bergers hem Sommarhagen! Vacker utsikt men fult hus löd pappas omdömme. Och jag måste helt klart hålla med. Det är byggt helt efter hans önskemål, och det är väl lite på gott och ont :-)

 

 

 

 

 

Väl hemma igen blev det god middag och soffhäng framför OS till sena kvällen. Vad vi ska hitta på idag får vädret styra lite. Hoppas att vi kan slippa undan regnet!

Då maken fyllde hela 35 i måndags var det ju dags att baka den första tårtan i dom jämtländskaskogarna :-) Och då jordgubbarna precis har börjat sin säsong häruppe var det ju precis det som han ville ha! Sökte lite bland olika recept och hittade tillslut en variant som jag tyckte lät god.

 

Men då jag jobbade hela helgen och maken först inte ville bestämma vad han ville ha för tårta orkade jag helt enkelt inte ställa mig och baka någon botten, så denna gång fick affären hjälpa mig med den biten. Och under min delade tur på söndagen for jag hem och fixade iordning fyllningarna, monterade och satte i kylen. Dessutom hann jag slänga ihop en sats glutenfria muffins till styvdottern så jag hade klart till hennes fika också!

 

På måndagen och själva födelsedagen dekorerades den och blev uppäten med gott betyg! Kul!